Kortkursminnen i bilder

Från början av 1970-talet blev det möjligt att hålla femdagars kurser med statsbidrag. Den allra första kursen var en bibelkurs, som hölls den 14–18 december 1970. En lång tradition inleddes i juni 1971, då den första sång- och musikkursen hölls. Den blev mycket viktig för den evangeliska verksamheten, för den blev den nystartade ungdomskörens ”plantskola”.… Fortsätt läsa Kortkursminnen i bilder

Modersmålets sång

Mitt barndomshem ligger i byn Kortjärvi, endast fyra kilometer från Kaustby, en helfinsk kommun. Terjärv, som på den tiden var en självständig kommun, sträcker sig som en kil djupt in i finsk omgivning. På andra sidan finns Evijärvi. Min farmor kom som finsktalande tonåring vandrande från Soini. Ändå har jag aldrig lärt mig ordentlig finska.… Fortsätt läsa Modersmålets sång

Tradition under attack

När musiklinjen utvecklades fick vi elever som dels började ifrågasätta de i deras ögon primitiva strängbandssångerna, dels började ställa krav på mera modern repertoar. En gång på 1980-talet ställdes jag inför en rejäl utmaning. I lärarkåren hade vi diskuterat sångvalet och jag föreslog några av de gamla sångerna som Göran Stenlund hade arrangerat för strängband… Fortsätt läsa Tradition under attack

Evangeliska folkhögskolans styrka

Det betyder föga här i världen om man mycket eller litet har, blott man har sin Jesus med på färden och har Gud i himlen till sin far. Den stora kören sjunger fram sitt fantastiska budskap. I kören står pojkar som ett halvt år tidigare vägrat öppna munnen för att sjunga. Nu är det sista… Fortsätt läsa Evangeliska folkhögskolans styrka

Några foton

Den här gången tittar vi på några fotografier från början av 1970-talet. (Uppdaterat) Först i ordningen är ”skolfamiljen”, så som vi brukade ställa upp framför skolas märke i festsalen. Bilden är tagen tidig höst 1971. Den hösten ryckte jag in i det militära, ett kvarter från skolan, där Vaasan Rannikkopatteristo höll till på den tiden. Skolans husmor Ebba… Fortsätt läsa Några foton

Skoldemokrati och elevaktiviteter

Från början av år 1970 hade en ny folkhögskollag trätt i kraft. Den föreskrev att varje folkhögskola skulle ha ett folkhögskolråd och ett elevråd. Folkhögskolrådet skulle vara ett gemensamt organ för olika persongrupper, medan elevrådet skulle ha hand om elevernas intressebevakning på ett demokratiskt sätt. Under år 1973–74 fick vi besök av ett par ungdomar… Fortsätt läsa Skoldemokrati och elevaktiviteter

Socialpedagogik

I den debatt som jag presenterade i ett tidigare inlägg bemötte jag Gustav Skuthälla, som ansåg att ”den tid då ungdomen kom för att uppleva en folkhögskolvinter är förbi”. Jag inbjöd honom att komma till oss för att se, hur ungdomarna trivs, hur de under samkvämen på lördagskvällen frimodigt framförde sitt program och sjunger sina… Fortsätt läsa Socialpedagogik

Kvotsystemet 1974

I mitt förra inlägg berättade jag om det nytänkande som sattes igång i folkhögskolorna från 1970. Ordet konsolidering var på allas läppar, men det kunde betyda olika saker. För myndigheter och pessimister gällde det sammanslagning. För de flesta av oss rektorer och för optimisterna handlade det om att utveckla specialområden och börja samarbeta. Under den… Fortsätt läsa Kvotsystemet 1974

In i hetluften

”Gå samman eller dö, alla sju!” Så kunde det heta i debatten om folkhögskolornas framtid vid den tiden när jag tillträdde som tf rektor för Evangeliska folkhögskolan i Österbotten. Jag hann inte vara många veckor på min nya post innan jag kastades in i debattens hetluft. Eftersom jag var landets yngsta rektor när jag tillträdde… Fortsätt läsa In i hetluften

Den morgonen glömmer jag aldrig

Det är den 6 september 1970, klockan är kvart i sex. Jag är tidigt uppe med vår lilla dotter, exakt två månader gammal, och himlen över Stadsfjärden mot väster är vackert rödfärgad av morgonrodnaden från öster. Inom kort visar sig en praktfull regnbåge. Det dagas för min första inskription som rektor för Evangeliska folkhögskolan i Österbotten. Redan… Fortsätt läsa Den morgonen glömmer jag aldrig