Några röster om Maijasdotter

  1. Hem
  2. /
  3. Maijasdotter
  4. /
  5. Några röster om Maijasdotter

Radiointervju

En intervju i Radio Vega Österbotten 23.10.2020 av Pia Lagus (20:44).

Podcast: Pod Scriptum

Henrik Thorsons podcast, publicerad i februari 2021 (del 13)

Plock ur recensioner

Nya Östis 12.11.2020, skriven av Eivor Lång, deltagare i medborgarinstitutets skrivarkurs, ledd av Thomas Rosenberg.

I boken Maijasdotter berättar Ola Österbacka, pastor och tidigare folkhögskolrektor, om sin farmor Alinas livsöde. Om styrkan hos den unga kvinnan, som ständigt plågas av vetskapen om att hon och hennes syskon är oäktingar.  Socialt utstötta liksom modern. Till vardagen hör hån och glåpord som de rättfärdiga gärna delar ut, elakheter som naglas i hjärtat på hennes barn.

Boken bygger på verkliga händelser och personer, men där dagböcker, brev och andra dokument saknas har författaren skarvat till, och skapat en sammanhängande berättelse.

Alina försonades med sin bakgrund och födde med tiden nio ”äkta” barn. En historia med lyckligt slut, klassresan som Alina gjorde, med Gud i hågen.

Sändebudet 11/2020, recension av förlagschef David Forsblom.

Boken redogör för de viktiga barn- och ungdomsåren i Alinas liv samt andra episoder i Kortjärvis historia, men tangerar också den begynnande evangeliska väckelsen i bygden.

Bakom de 240 sidorna ligger mycken grundlig forskning, och de faktamässiga luckorna låter Österbacka täppas till med sin fantasi. I boken ingår ett personregister, men ändå är det stundvis svårt att hålla reda på den stora mängd personer som nämns. Det oaktat är Maijasdotter en värdefull dokumentation av ett människoöde och hur evangeliet om Jesus Kristus kan befria från skuld och skam för både tid och evighet.

God Tid 9/2020, Benita Ahlnäs

Ola Österbackas roman Maijasdotter handlar om ett ämne väl bekant för många av God tids läsare. Jag tänker på min farfar Johannes Ahlnäs som även han emigrerade till Amerika för att dö och lämnade min farmor i Nykarleby som änka med fyra barn, av vilka min far, två år var yngst.

Farmor talade aldrig om sin man. Mot den bakgrunden grep mig boken starkt och jag tackar Ola Österbacka som tog mig med  till en svunnen tid.

Österbottens Tidning 28.11.2020, Yvonne Granqvist Schultz

Det är spännande att läsa om resan från Kortjärvi till Amerika och det blir uppenbart att det krävdes både mod och beslutsamhet av dem som for till landet i väst i slutet av 1800-talet. …

Österbacka skildrar resan, inklusive stopp i bland annat Köpenhamn och London, med bravur. Det känns som om man själv är med. …

Ola Österbacka blandar fakta med fiktion, ty förutom kyrkböcker och mantalslängder har han inte haft några dagböcker att lita till, men kartor, grafik, fotografier och namnlistor ger boken tyngd och gör den trovärdig. Skrönor och författarens egen fantasi kompletterar berättelsen, som lika gärna kunde vara din och min, för säg mig den österbottning som inte har en Amerikafarare i släkten?

Maijasdotter är ett resultat av ett barnbarns nyfikenhet, entusiasm och åratals detektivarbete.

Vasabladet 16.12.2020, Dennis Rundt

Österbacka fokuserar på arton år i Alinas liv men har mera än så att berätta efter att noggrant ha forskat i farmors historia och tid, utgående från två frågor:

Varför övergav hon sitt finska modersmål och klippte av banden till sin tidiga hembygd? Varför berättade hon så ogärna om sina unga år? …

Österbacka har haft ytterst få dokument att stödja sig på men gör det bästa av det som finns, som kyrkböcker och mantalslängder. Han placerar Alina i sitt rätta historiska sammanhang och strör ut så pass mycket fakta på hennes väg att skildringen blir levande och trovärdig.

Där han tvingas ta till fantasin stödjer han sig på logiken: så här måste det ha varit. Det kan sägas vara bokens styrka. …

Förra evangeliska folkhögskolrektorn och pastorn Ola Österbacka växte upp med rörelsen. En nutida modern och sekulariserad läsekrets kan gärna ta del av hur han, folkbildaren, framställer ”gussooli” i boken och lyfter fram kvinnorna där. Som tidsdokument intresserar detta inte bara dem som har personliga erfarenheter av väckelsen. …

Sägnerna och skrönorna ger boken ett mervärde. ”Maijasdotter” är inte bara berättelsen om farmor. Det är välskriven sakprosa i romanform som på ett förträffligt sätt bidrar till den nödvändiga och ständigt pågående historieskrivningen.

Författarintervju i Kyrkpressen nr 2/2021, Johan Sandberg

– Farmors utveckling var enastående. Från att ha varit utstött i samhällets bottenskikt med fattigdom och allt som tänkas kan blev hon gift med en bonde i en annan språkmiljö. Utvecklingen fascinerar mig. Hur kan det komma sig?

Han ser en möjlig förklaring i den evangeliska väckelsen som drog över hans hemby Kortjärv i Terjärv. Väckelsen tog fart 1901, samma år som Alina återvände från Amerika, när läraren Gustav Wilhelm Pass började hålla bibelförklaringar i byn.

– Pass fick en oerhört stor betydelse för väckelsen och han blev som en präst för den södra delen av Terjärv församling. Det var tydligt att både min farfar och farmor var mycket aktiva i rörelsen.

– Pass undervisade om försoningen och om att de tvivelaktiga kvinnorna erkändes som stammödrar till Jesus. Vår Frälsare har själv visat att han inte skäms över dem utan att han kom för att bli en av dem. Jag tror att det ledde till Alinas försoning med sig själv och att hon accepterades.

Hembygden nr 1/2021, Benita Backas-Andersson

Österbacka har gjort ett stort arbete med att spåra sin farmor Alina och andra emigranter från Karlebynejden på deras resa till och från Amerika. …

Den unga Alina Maijasdotter är samma förståndiga och starka flicka när hon börjar sin vandring från misären i Soini till Kortjärvi och vidare ut i världen, som när hon som världsvan dam kommer hem från Amerika och får gifta sig och bilda familj med sin Matts. …

Det fanns en stark förtröstan hos folk under den här tiden. ”För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa”, får Alina höra allt som oftast. Men bördan som oäkting var tung under hela ungdomen och hon hade svårt att tro på Gudsordet och svårt att lyssna på predikningar. Detta plågade henne ända tills hon lyckligt och väl var hemma igen hösten 1901, och tillsammans med sin älskade Matts fick möjlighet att lyssna till läraren Gustav Wilhelm Pass. Han berättade om den kristna trons innersta väsen så att Alina kunde ta det till sig. ”Det var för syndare som Jesus kom”, förkunnade Pass.

– Ja tror noo et Gud vila viis mä David och Paulus et int naan er för roko ti få kåma ti himeln, sa Matts. 
– Precis så tänkt ja å mä Mor, ho fick nåd precis som rövarn po kossi! …

Javisst, Ola Österbacka, din farmors livsöde förtjänar en bok, en bra bok som Maijasdotter!

Bokanmälningar i finska tidningar

Järviseutu (Alajärvi, Soini, Vimpeli och Lappajärvi) har en presentation av boken genom ett reportage av Aarre Löytömäki på webbplatsen www.jarviseutu-lehti.fi den 25 september. Artikeln har rubriken: ”Alina Katajamäen erikoinen elämä ilmestyi kirjaksi – Alina Mariasdotter Katajamäki syntyi Soinin Katajamäellä”. Löytömäki tecknar en översikt över den huvudsakliga handlingen i boken, men berättar också om den resa som 28 personer, kusiner med äkta makar och några barn, gjorde till Soini i juli 2014. Också den gången hade Löytömäki en artikel i tidningen.

Ähtärinjärven uutisnuotta (Ähtäri, Soini och Lehtimäki, webbplats www.ahtarinjarvenuutisnuotta.net/) hade den 30 september en stort uppslagen artikel, skriven av Soinibon Kalle Järvelä: ”Ola Österbackalta kirja isoäidistään: Maijasdotter kertoo Alinan tarinan”. Järvelä berättar ingående om bokens bakgrund och upplägg.

 

Några röster om boken

Lutherska Bekännelsekyrkans Facebook-sida skriver Ingvar Adriansson bland annat:

Boken är gripande och handlar om författarens farmor som redan vid sex års ålder får vara med om att huset där hon bor brinner ner. … Boken blir spännande när Alina söker sig bort ifrån Soini och ett 100 km norrut till Kaustby. … Boken är inte bara gripande och spännande utan också uppbygglig. … Det är i dessa många samtal med präster och denne gudfruktige skollärare [G W Pass] som bokens andliga styrka ligger. Författaren visar här också sin egen goda kunskap i praktisk teologi. Dessa många tillfällen som kommer upp i boken är alldeles utmärkta exempel på god själavård. Unga och nyutbildade präster har mycket att lära här.

Johan B. skriver på sitt öppna Facebook-konto:

Rekommenderas å det varmaste. En helt fängslande bok om ett människoöde, om hur Guds nåd av det mest trasiga och det som ingenting är ur misär, kan forma något underbart. Om Alina, Maijas dotter, som kom vandrande från Soini till Kortsäbyi. Och som kunde försonas med sin bakgrund.
Historisk bakgrund i ”Kortsäbyi”, Soini och ”Ny York” kring sekelskiftet 1900.
Fällt många tårar då jag läste boken…

Privata anonyma röster på Facebook och i privat e-post:

Den Tärjärbo som inte läser den måste vara galen.

Det är ett otroligt forskningsarbete som du har gjort. Förutom alla intressanta fakta som presenteras, så tycks du också vara en skicklig romanförfattare.

Hon läser sällan böcker, men din bok har hon sträckläst och tyckte att den var fantastiskt bra.

Jag är imponerad av hur initierat och ibland humoristiskt du skildrar den tidens tänkesätt och levnadsvillkor och hur skickligt du bakar in samtal som ger en fantastisk själavård till nutida läsare.

Maijasdotter var en mycket intressant, välskriven och väl ”researchad” bok. Förutom Alinas levnadsöde fann jag författarens bibliska sakkunskap mycket fascinerade. Den gav mig som läsare ingångar till hur den våra förfäder i Terjärv tänkte och kände på ett sätt som kändes mycket äkta. 

Mitt ödmjuka tack – Gud allena äran!