EFÖ brevskola

Det finns ett område av min verksamhet som rektor som jag inte har berört. Jag hade inte tänkt att det skulle bli en så här lång paus. Nu, strax inför den officiella 90-årsfirningen (26.3.2017) ska jag försöka fylla igen en lucka.

När den intensiva byggnadsperioden under 1980-talet gick mot sitt slut insåg jag att jag behövde time-out. Men vad skulle jag göra? På den tiden fanns inte betald alterneringsledighet. Men jag behövde något nytt efter de ansträngande åren.

Hösten 1988 såg jag information om ett seminarium om flerformsundervisning i Lahtis. Jag beslöt att delta i det och fick ett resebidrag. Seminariet gav många nya tankar. Tänk om vi kunde inleda bibelundervisning med hjälp av distanshjälpmedel och ny teknik?

Under vintern mognade planerna och från den 10 april 1989 kunde jag inleda en tjänstledighet som varade till årets slut. Huvudfinansieringen fick jag ordnad genom att jag tack vare kontakter fick ett kontrakt som programmerare vid ABB Teollisuus (Strömbergs).  Dessutom gav skolstyrelsen ett stipendium för studier av flerformsundervisning, i första hand en studieresa till Oslo där brevskolorna var ett känt begrepp.

Resan företog jag som en bilresa med min familj i juni. Främsta målet var tre korrespondensinstitut: NKS Fjernundervisning, IMI-brevskole och Biblia Brevskole. De två sistnämnda var kristna skolor. Där fick jag gott om tips och goda råd för hur en distansutbildning skulle läggas upp. Dessutom fick jag med mig några studieböcker som jag sedan tillsammans med några andra översatte till svenska. SLEF:s förlag åtog sig utgivningsansvaret.

Som introduktionsmaterial valde vi att översätta en kort introduktion till centrala begrepp i den kristna tron: Det gäller livet, av M Brunes och S Grandhagen.

Det första egentliga studieboken, eller egentligen ett häfte på 48 sidor, var en översättning av Johannes Kvalheims genomgång av Första Johannesbrevet. Den hette Bibelns grundton. Sedan följde i rask takt Olav Uglems Från Jerusalem till Rom (översättare: Stefan Erikson), Karsten Valens Guds plan i GT och Bergljot Basmos Herre lär oss be (översättare: Tord Carlström).

Jag skrev i ett annat inlägg om mina första försök att göra en tidningsombrytning i PageMaker på Macintosh. Det skedde under sommaren 1989. Nu fick jag också möjlighet att öva mig att jobba med boklayout på dator. Vi kunde med en viss stolthet notera i studieböckerna: Layout och sättning har gjorts med Desktop Publishing samt Apple LaserWriter.

Vi startade officiellt brevskolan som en tvåårig försöksverksamhet den 1 augusti 1989 med stöd av undervisningsministeriet. Vi talade i praktiken om Bibelbrevskolan men det officiella namnet var EFÖ brevskola. I planen ingick att Pedagogiska fakulteten skulle medverka med en utvärdering. Svenska studieförbundet och Svenska lutherska evangeliföreningen var samarbetsparter.

Bibelbrevskolan fick tyvärr inte så många års livstid. Det sörjde jag över, men jag höll själv på att drunkna i arbete, då datalinjen och säljkurser till företag krävde allt mera av min tid, vid sidan av administration och vanlig undervisning.

Enligt norskt mönster gjorde vi noggranna anvisningar åt dem som anmälde sig och för lärarna. Eleverna skulle skriva svar på uppgifterna i böckerna och sända in dem till kansliet som sedan förde svaren vidare till den personliga handledaren. Handledaren sände sina kommentarer till eleven och vi föreskrev att det skulle ske inom några få dagar för att hålla studietakten jämn.

Vi bildade ett kollegium som var och en fick sina egna brevelever: Tord Carlström, Leif Erikson, Stefan Erikson, Gustav Norrback, Boris Sandberg och undertecknad. Leif Erikson blev som bibelskolans studierektor den som i praktiken ledde verksamheten.

Under 1991 gjorde vi en specialsatsning: Studiepaket Romarbrevet med några radioprogram och en nyskriven kursbok av Leif Erikson: Guds dynamit, kort kommentar till Romarbrevet. Vi spelade själva in intervjuer och samtal på spolbandspelare och lämnade dem till Radio Österbotten som beredvilligt upplät sändningstid. Projektet blev rentav uppmärksammat av Leif Sjöström i Folkets Dagblad (serieteckningar i Vasabladet).

Tyvärr använde vi för billigt material. Vi spelade in på band som tidigare hade spelats in på fyra spår, medan radion använde endast två spår. Därför hände det så galet en gång att det blev ett störande spökljud vid uppspelningen från motsatta kanaler på bandet. Det fick vi veta först när utsändningen pågick! Det var tydligen lite för stor brådska i produktionen …

I skrivande stund har jag inte tillgång till statistik från verksamheten, men det var rätt många duktiga elever som gick igenom en eller flera kurser. På den tiden hade vi ännu inte tillgång till e-post, vilket man hade börjat experimentera med i Norge. Det kunde ha snabbat upp verksamheten avsevärt och gjort den betydligt effektivare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *