Etikettarkiv: logosmappen

Intensiva internetprojekt

När vi etablerade vår datasal sommaren 1992 ville vi självfallet ha möjlighet att kommunicera med omvärlden via Internet. Jag hade själv börjat använda e-post i samband med studier om flerformsundervisning 1989, men World Wide Web var ett ganska okänt begrepp. Vi förhandlade om en Internetanslutning med olika företag och slutligen stannade vi för en 64 kbit/s-lina (!) via KD-soft. För kontakterna mellan datorna i skolan, även datasalen, hade vi till en början endast Apples eget AppleTalk, och med dagens mått var hastigheten ytterst klen.

Efter något år installerade vi Ethernet, vilket snabbade upp förbindelserna enormt. Då blev det redan möjligt att göra något mer än att skicka textbaserade filer, typ e-post. Det hjälpte oss att etablera en filserver, som var högst nödvändig t.ex. för att samla material för Efö-bladet, en tidning som vi började producera som reklam från 1991 och som genom ett annonsavtal distribuerades med Vasabladet.

Efter att jag hade avslutat mitt arbete som rektor (med ett års tjänstledighet från våren 1996) fortsatte jag som ansvarig för datalinjen några år. Det blev några intensiva år av utvecklingsarbete. Jag går  i detta inlägg lite utanför ramen – min tid som rektor – för att det här hör så intimt ihop med min verksamhet på Efö.

97_efoinetTvå ingenjörsstuderande, vår tidigare elev och senare datalinjens assistent Fredrik Lasén samt hans studiekompis Anders Nygård, installerade en Linux-server och ett e-postsystem. Tack vare detta kunde vi börja sälja e-posttjänster åt utomstående med domänen efo.fi för att få hjälp med ekonomin.  Denna verksamhet kallade vi eföInet. Vi kunde också börja skapa webbsidor och på Nobeldagen 1996 höll vi högtidlig öppning av skolans egen webbportal www.efo.fi.

Läsåret 1997–98 ledde vår driftige timlärare/konsult Nils Saramo ett multimedieprojekt på datalinjen tillsammans med småföretaget Solving i Jakobstad, som behövde PR-material. Det här gav oss råg i ryggen och vi anmälde oss till en tävling ordnad av Finlands miljöcentral för att göra multimedia. Vi kom så långt att jag blev kallad till intervju i Helsingfors. Det var en spännande tilldragelse, där jag inför en jury fick berätta varför vi trodde oss kapabla att ställa upp för ett långvarigt projekt av detta slag. Även om vi inte blev valda försäkrade Miljöcentralens chef, Erik Wahlström,  att vi skulle räkna det som en stor ära att ha kommit så långt i processen.

Logosmappen

Ungefär samtidigt med att vi öppnade vår server (i slutet av 1996) började jag fundera på möjligheter att använda Internet i evangeliets tjänst. Jag skrev brev till Evangeliföreningens styrelse, som tillsatte en arbetsgrupp för att fundera på idén. Gruppen stödde mina tankar på Logosmappen, men styrelsen såg ingen som kunde bära ansvaret och driva arbetet. I stället tyckte den att Efö kunde ha hand om verksamheten.

Vi fick ihop en grupp som samlades varannan tisdag kväll i datasalen under namnet Bibeln till Internet. Också datalinjen var inkopplad. Till en början tänkte vi oss att vi skulle lägga upp vanliga statiska webbsidor för NT 96, som Stiftelsen Svenska Folkbibeln nyss hade lanserat tillsammans med Stiftelsen Biblicum. Vi började arbetet med att manuellt skriva in texter. Samtidigt satte Klas-Erik Isaksson igång med att knacka in den mer än 600 sidor omfattande Konkordieboken, alltså den lutherska kyrkans bekännelseskrifter, och arbetsgruppen redigerade och förde över dem till html-format. Också några andra dokument fördes in i den växande Logosmappen.

Version 2 av Logosmappen, början av 00-talet.
Version 2 av Logosmappen, början av 00-talet.

FileMaker lanserade år 1997 version 4 med möjlighet att lägga ut databaser på webben med hjälp av ett tillägg, Web Companion, och ett eget kodspråk, CDML (Claris Dynamic Markup Language). Där såg jag en chans att göra en interaktiv sökfunktion. Vi fick tillgång till bibeltexterna i elektronisk form, och arbetsgruppen instruerades att fixa så att texterna gick att ta in vers för vers i en databas och även som kapitel och rubrikvis. När hela Bibeln utkom 1998 utvidgades arbetet, och hela bibeln kunde öppnas i databasen Sök i Folkbibeln 1.12.1999. Så småningom utökades databasen med fotnoter och parallellhänvisningar. Den blev senare Folkbibeln Online och tjänade i Logosmappen fram till hösten 2014. Den fick en bred användargrupp men ansvaret vilar numera på andra aktörer.

EföLive

Nisse Saramo hade i sin tjänst vid Vasa Övningsskola prövat på nymodigheter i undervisningen, bland annat att streama video på webben. Malte Björk var elev på datalinjen 1998–99, senare också assistent och timlärare, och genomförde en direktsändning av avslutningsfesten som slutarbete under handledning av Saramo.

Malte Björk vid direktsändningen och med webbannons inklippt.
Malte Björk övervakar direktsändningen den 28 maj 1999. En skärmbild från en uppkopplad dator är inklippt. Talare var direktionens ordförande John Lasén.

 

Wepu-kurs

På 1990-talet fanns ytterst få webbutiker och ville man köpa ett sådant kostade det skjortan. I samråd med Marianne West-Ståhl, inspektör på länsstyrelsen, och Vasa institut för företagsekonomi, genomförde vi en 80 timmar lång EU-stödd kurs riktad till företagare från maj 1999. I vardagslag talade vi om Wepu-kursen (webbpublicering).

Det var en kurs som nog gick lite över min förmåga, om jag ska vara ärlig, eftersom jag själv inte hade undervisat tidigare i att lägga upp en webbutik. Kursdeltagarna var till största delen erfarna företagare och kom med intrikata frågor som jag fick arbeta med mellan kurstillfällena. I branschen gick utvecklingen snabbt framåt och denna gamla teknik blev förbisprungen. Men ganska många av deltagarna fick blodad tand att börja tillverka sina egna FileMaker-lösningar.

98_wepureklam
En bild som vi använde som reklam för Wepu-kursen.

 

KursInet

Jag hade en idé om att hela Svenskfinland borde börja samarbeta kring marknadsföring och administration av korta kurser. Sedan vi började utveckla webbdatabaser tyckte jag att en gemensam sökfunktion på Internet för all utbildning i kursform skulle vara behövlig. Ingenjörsstuderande Johnny Sundstedt ställde upp som programmerare inom ramen för sina studier och Malte Björk var en viktig resursperson.

Vi lämnade in en ansökan om bidrag till Svenska kulturfonden, och jag åkte vid ett tillfälle för att informera Pär Stenbäck personligen. Jag hade i förväg haft kontakt med fondens datasakkunniga som gjorde en beredning för Stenbäck. När jag presenterade ärendet märkte jag att han var ganska negativt inställd.

– Vi kan inte börja stöda så här små och udda tillämpningar som inte kan användas överallt, menade han.

Varför skulle den här vara så udda, undrade jag. Jo, den är ju gjord för Macintosh, fick jag veta.

Då utgöt jag min besvikelse i raka ord.

– Alltid tycks jag drabbas av att vara i minoritet. Vi är en folkhögskola, mycket udda och små i skolsystemet. Vi är dessutom en liten svensk folkhögskola, som ofta fått kämpa med händer och tänder för att försvara vår plats mot de stora. Vidare är vi en kristen skola, och till råga på allt med en konservativ profil som gör oss marginaliserade inom det svenska stiftet. Och nu får vi oss också påskrivet att vi jobbar med Macintosh, en udda produkt som inte möter standardiseringskraven från PC-världen.

– Dessutom är det så, att den här beskyllningen är alldeles felaktig, fortsatte jag. FileMaker fungerar precis lika bra både i Mac- och PC-miljö.

99_kursinetPär Stenbäck tycks trots allt ha tagit intryck av min argumentation, för vi fick ett bidrag för projektet KursInet. Vi fick också bidrag från utbildningsstyrelsen. Hösten 2000 köptes projektet in av Svenska Folkskolans Vänner från Efö för 50 000 mk och lade in detta som privat delfinansiering av verksamheten inom EU-projektet Runvi som jag drog under åren 2000–2002. I samband med det fick jag på Christoffer Grönholms initiativ ett personligt stipendium på 25 000 mk.

Tyvärr blev KursInet inte så långlivat som jag hade hoppats. Projektet lades ned våren 2004. Tiden var inte mogen, och datamängden nådde inte den erforderliga kritiska massan.