En kort introduktion till Daniels bok

med hänsyn till den kritik mot boken som har framförts.

Bibelstudier i Efö hösten 2001 / Ola Österbacka

Daniels bok är omstridd. På 200-talet ifrågasattes dess äkthet av den nyplatonska filosofen Porfyrios, som i 15 böcker angrep kristendomen och försökte få bort allt övernaturligt från Bibeln. Den tolfte av böckerna angrep Daniels bok. P. hävdade att D. var skriven under Antiochus IV Epifanes’ tid (175–163 f. Kr.) till tröst för judarna i deras trångmål. Kyrkofäderna försvarade Danielsbokens äkthet. Sedan var det tyst till 1600-talet, då man igen tog upp frågan om D:s äkthet.

I dag är det vanligt att bibelforskare daterar D. till 160-talet f. Kr. Varför?

  • D. skildrar tiden efter fångenskapen så exakt fram till AE, att det närmast kan förliknas vid en historieskrivning. Så brukar mänskor inte kunna göra. Eftersom man a priori förnekar gudomlig kausalitet i bibelböckernas tillkomst måste man förlägga författandet efter den tid som beskrivs.
  • Jesus Syraks bok nämner inte D. i raden av framstående män från Hanok till författarens egen tid.
  • D. finns i den hebreiska kanon bland Skrifterna, inte bland profetböckerna, och man menar därför att den inte fanns ännu när profetböckerna samlades.
  • D. är delvis skriven på arameiska; den innehåller grekiska och persiska ord; uppgifterna om Belsassar och medern Darejaves stämmer inte med historien.

Motargument:

  1. Om Gud kan uppenbara vad som ska ske i framtiden faller argumentet.
  2. J Syrak nämner inte heller Esra, som var en av de absolut mest framstående.
  3. Daniel var ingen vanlig profet, utan statsman. Han använder inte ”Så säger Herren”. Han framförde inget budskap till samtiden.
  4. D. behärskade sannolikt många språk – han sägs ju vara den visaste i Babel!

Dan 2–6 rör världsmakten, därför används där maktens eget språk. Synen i kap. 7 gäller världsutvecklingen och använder arameiska, medan fortsättningen främst avser gudsfolket. Arkeologin visar att det fanns en grekisk handel i tvåflodslandet på denna tid. Daniel levde en tid in på perserrikets tid. Nyare fynd visar att Belsassar var lydkung under Nabonid. Det finns olika möjliga förklaringar till problemet med medern Darejaves.

Daniel var känd av Hesekiel, jfr Hes 14:14,20: 28:3. Esras och leviternas bordsböner har tydlig likhet med Daniels bön: Esra 9:5ff; Neh 9:16ff.

Jesus hänvisar till Daniel: Matt 24:15. 2 Tess 2 och Upp 13 anknyter till Dan 7, den stora vedermödan, Människosonen. Hebr 11:33f hänvisar till Dan 3 och 6.