En liten åsna
(Matt 21; Matt 11:28–30; Matt 16:22; OÖ 1993–1999)
I byn Betfage i Israels land,
där vilar en åsna med fåle i band.
Så kommer två män och gör åsnorna lös,
för Herren behöver dem nu.
Och snart får vår Mästare fålen om hand.
Kanske nu åsnan, som är mycket ung,
nu börjar fundera: ”Är han kanske kung?
För mänskorna hurrar och ropar i kör.
Tänk, han ville rida på mig!
Vad härligt det är, han känns alls inte tung!”
Tänk dig om åsnan, på väg till Guds stad,
nu anat vad resan skall komma åstad!
Då kanske den strejkat, sin Herre gett råd
att slippa från pina och död.
Men Jesus är med, den är helt lugn och glad.
Ännu i dag behövs åsnorna små,
för mig finns en tjänst i Guds rike också!
Han löst mig från synden och blivit min kung.
Nu vill han få mig att förstå,
att den väg är bäst, som han leder mig på!
En liten, liten åsna,
det vill jag gärna vara,
om Jesus rider mig,
och leder mina steg.