Vad skall jag göra?

Terjärv 19.2.2000

1. Inledning

Vad skall jag göra?

Den frågan ställer många barn. Den pockar på en meningsfylld verksamhet. De flesta äldre frågar också efter ett meningsfyllt liv. En gång för 1950 år sen ställde en man i Filippi den frågan - i en lite längre form: "Vad skall jag göra för att bli frälst?" (Apg 16:30) Är den frågan meningsfull i dag? För mig, för dig?

Dagens mänskor är villrådiga:

  • Vi är fokuserade på denna världen: på prestige, att lyckas, att bli något, att förverkliga sig själv - om det inte lyckas finns inget kvar.
  • Evighetsperspektivet har tappats bort. Varför tala om det när denna världen innehåller allt man behöver? Ändå känns att något är borta,och det medför osäkerhet och ångest.
  • Illusionen att allt skall bli bättre här i världen har bytts till misströstan: det blir bara värre. Naturkatastroferna blir allt värre, krigen tilltar trots alla fredssträvanden, våldsamheten kommer in i hemmen, familjerna mår dåligt och äktenskapen spricker.

Allt detta stämmer precis med Jesu förutsägelse i sitt eskatologiska tal: "På jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån." (Luk 21:15)

Resultatet blir antingen rådlöshet och uppgivenhet eller försök att med egna konstruktioner förbättra tillvaron. Det senare konkretiseras i nya religioner, som erbjuder olika vägar till salighet.

Vad skall jag då göra? Vi ska försöka besvara frågan ur två synvinklar:

  • Vad kan jag göra för min frälsning?
  • Vad kan jag göra för mina medmänskor?

 

2. Vad kan jag göra för min frälsning?

Kanske du tycker att den frågan är väldig enkel att svara på - fångvaktaren i Filippi fick ju svaret: "Tro på Herren Jesus, så blir du frälst, du och din familj." Men det finns många fallgropar. Låt oss se på några av dem, men först skall vi se på frälsningens grund.

Vad mänskan själv åstadkommer är

Orättfärdighet: "Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen." (Rom 1:18)

Egenrättfärdighet: "Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud. Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen. Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen. Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte skall stjäla, du stjäl. Du som säger att man inte skall begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen. Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen. Ty Skriften säger: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna." (Rom 2:17-24)

Dårskap: "Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft." (1 Kor 1:18)

Om du vill göra något för din frälsning kommer du för sent! Genom din orättfärdighet väcker du Guds vrede. Tycker du dig stå över de orättfärdiga syndarna kommer du att genom din egenrättfärdighet dra över dig samma dom som du dömer andra med. All din förmenta vishet är en dårskap i Guds ögon.

 

Vad kan då göras?

1) Du har i dopet klätts i Jesu rättfärdighet, liv och salighet:

  • "Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus." (Gal 3:27)
  • "Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet." Tit 3:4-7.

Du kommer för sent, om du vill vara med och frälsa dig själv. Om du är döpt som barn, har du redan där fått allt.

2) Jesus skaffade fram en evig rättfärdighet när han gav sitt liv i döden för oss, en frälsning för hela världen, så att hela världen står fri från sin syndaskuld:

  • "Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord." (2 Kor 5:19)

3) Grunden för detta är Guds utkorelse:

  • "...liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss." (Ef 1:4-8)

Vilka är då fallgroparna? Låt mig nämna tre:

1) Judaisterna i Galatien ville lägga till omskärelsen som villkor för att bli kristen. Paulus fördömde det och hävdade att de då måste göra hela lagen. Och vill vi förtjäna vår salighet med lagens gärningar är vi under förbannelse, eftersom vi aldrig kan göra allt vad lagen kräver till punkt och pricka.

2) I dag finns det många som säger: du måste själv bestämma dig, du ska säga ditt ja, det är du som har avgörelsen i din hand. Ja, det är helt klart att den som inte tror blir fördömd. Utan att ta emot den frälsning som Jesus har skaffat fram går du förlorad. Men likväl är inte så att det är du som har bestämt att du ska tro. Om du tror får du tacka Gud för att han har kallat dig långt innan du kunde bestämma dig: förrän världens grund var lagd gjorde han upp planerna, på Golgata gjorde han arbetet i ditt ställe, och i dopet gav han dig allt.

3) Det finns ännu en stor fara: djävulen går omkring för att försöka sluka den som somnat. Tiden är ond. Så länge vi lever här på jorden löper vi risken att falla i djävulens händer och gå förlorade. Särskilt i denna yttersta tid är farorna stora att komma bort från Jesus. Håll fast det du har!

 

3. Vad kan jag göra för mina medmänskor?

Vad gör vi? Ja, vi betalar våra räkningar, eller så låter vi bli. Vi gör vår skattedeklaration ärligt, eller så lämnar vi bort en del inkomster. Vi kommer hem från arbetet och skickar barnen till granngården för att spela blodiga dataspel, och så sätter vi oss framför TVn och tittar på gyckel och porr. Så gör de flesta, och är nöjda med det.

Men, kära Jesu lärjunge: du som har fått se det viktigaste i livet, och som har fått en mångmiljonskuld efterskänkt av nåd: kan du verkligen fortsätta att ställa dig själv i centrum och bara tänka på att öka din egen njutning? Kan du fortsätta och se din medmänska gå raka vägen mot helvetet utan att lyfta ett finger för att rädda honom?

Var är vår omsorg om varandra i dag? Var är den kärlek, som lämnar allt sitt eget, och som främst söker barnens bästa, som tänker först på sin hustru eller sin man, innan den frågar efter vad man själv skulle gilla? Var är det höviska tal, som inte smutsar ner Frälsarens bild och den helige Andes tempel, utan som upphöjer honom och låter sitt liv helgas av gemenskapen med Jesus i vardagen?

Men varför allt detta? Skulle jag behöva göra något? Var det inte redan gjort?

1 Kor 6:20: "Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!"

Detta sägs i ett sammanhang där det florerar otukt. Det gör det också i vår tid. Paulus säger att de kristna skall kännetecknas av något, som skiljer dem från världen: de skall inte anpassa sig efter den här världen, utan förvandlas genom sinnets förnyelse (Rom 12:2), de skall frambära sina kroppar som ett levande och heligt offer.

Rannsakar vi Bibeln ser vi hur allvarligt det är: tiden är ond. Det är farligt att leva, det är farligt att vara kristen. Jesus säger att det i de yttersta tiderna skall komma ett så svårt avfall, att det ska hota också de utvalda. Vänner, den tiden har vi nu! Orsaken är att Ordets ljus håller på att tas bort, det blir allt mer fördunklat, och därmed kommer djävulen lös. De andliga ledarna har i högre grad frågat efter världens åsikter än efter Guds ord, och Gud låter inte gäcka sig. Därför blir det så, att den kristne i dag måste gå mot strömmen.

 

Vad kan jag då göra? Jag vill sammanfatta i fyra punkter.

1) Var ett vittne i vardagens gärning! Håll Guds bud och lev saktmodigt och återhållsamt!

2) Var ett vittne i ord! Håll fram både lag och evangelium för din medmänska! Tillrättavisa honom för synd, gör det i ödmjukhet, men låt honom också få den fulla förlåtelsen när han omvänder sig.

3) Se till vad du hör! Det finns många falska röster, och många som vill söva in dig i en farlig sömn. Endast det bästa är gott nog. Och var också noga med att leda andra, din familj, dina barn, dina grannar, till de rätta ställena där du vet att Guds ord hålls i ära.

4) Fäst ögonen på Herren Jesus och ha himlen till riktmärke i ditt liv! Från Jesus får du kraften, den finns inte i dig själv. I dig själv finns otillräcklighet, skuld och skam, men i honom finns fullkomligheten, och den är din, för han har klätt dig i den! Därför ska du ha honom för ögonen. Och den som älskar honom vill också följa hans ord. Då blir det viktigt att göra det som han vill. Och då blir det också viktigt att få ut evangeliet till dina medmänskor, så länge du har dem med dig.

Men lär mig du, o Jesus, att detta kunna tro!
Och ge mitt arma hjärta därav en salig ro,
att jag ej endast skådar med sorgsen blick på mig,
men frälst och glad och tröstad kan se mig ren i dig!

Låt mig en heller leva mig själv blott till behag,
nej, leva till din ära och tjäna dig var dag!
Och fast du ej behöver en ringa tjänst av mig,
ge mig den nåden, Herre, att dock få tjäna dig!
(Sionsharpan 437:3-4)


Till början | Tal, innehåll | Onos fatizon
6.3.2000 / Ola Österbacka