Inledning
Vi
tar nu upp ett stort ämne vi måste välja
infallsvinkel. Jag vill först göra en utblick på
hur vår tid behandlar några av Guds tio bud, början
av andra tavlan, och jämföra detta med hur Bibeln ser
på dagens företeelser. Sedan försöker vi avslutningsvis
ställa frågan hur vi ska förstå och läsa
vår Bibel och använda den.
Efter
den första tavlan, som handlar om den lodräta dimensionen
med Guds person, Guds namn och Guds ord i fokus, följer den
andra tavlan som fokuserar på det horisontella planet. Den
börjar från det som står högst, Guds representanter
på jorden, dvs. överheten, där våra föräldrar
står i en särställning. Dem kommer vi att ägna
mest uppmärksamhet. Sedan följer våra egna liv,
och vi kunde också säga människovärdet. Det
tredje vi ska uppmärksamma är det sjätte budet, med
familjen. Var och en av dessa borde få sin egen betraktelse
för att vi skulle hinna utreda dem grundligt.
1.
Guds skapelseordning
Läs
Ef 6:19, om relationen föräldrar-barn samt herrar-tjänstefolk!
Egentligen
borde vi ta med också det föregående kapitlet med
relationen manhustru, eftersom den relationen lägger
grunden för en rätt ordning i familjen. Men den relationen
finns som en självklar förutsättning och nämns
inte direkt i fjärde budet.
Varför
är det så svårt att få behöriga lärare
till skolorna? Varför vill försäkringsbolagen inte
försäkra lärarna? Vi kunde räkna upp massor
av sånt som är galet med ordningen i vårt samhälle.
Varför
är samhället i upplösning?
Därför
att djävulen har varit så oerhört framgångsrik
med att slå sönder själva grundvalen för samhällets
ordning: Guds skapelseordning.
Vi
är tvungna att göra en liten idéhistorisk utblick.
Vi får gå tillbaka till Karl Marx. På 1960-talet
skulle det jag säger nu ha varit nästan farligt att säga
i vissa sammanhang. Då vällde jämlikhetsideologin
fram på bred front. Den hämtade sin näring från
marxismens klasskamp. Är du nedvärderad, förtryckt,
har inget att säga till om, ja då ska du kämpa!
Vilka var det som var förtryckta? Jo, alla som inte hade samma
makt som överordnade: tjänstefolket naturligtvis, men
också studenterna, kvinnorna, och också barnen. Proletaritet
hade uppviglats till klasskamp för sina rättigheter mot
herrarna, arbetsgivarna. De krävde samma rättigheter.
År 1968 brukar kallas det galna året, studentrevolutionernas
år. Då ockuperade man bl.a. gamla studenthuset i Helsingfors
och krävde en man, en röst. Det man inte tänkte på
var att professorerna naturligtvis hade ett större ansvar än
studenterna!
Hand
i hand med klasskampen infördes också dureformen - nu
skulle inget herrskap tituleras längre. Man slopade också
den gamla fina seden att nia äldre mänskor. Samma väg
tog också artigheten, att bocka och niga, att stiga upp för
äldre i bussen, osv.
Samma
tendens spred sig till skolorna. På 1970-talet genomfördes
skoldemokratin. Skoleleverna skulle få inflytande i skolledningen,
representation i direktionerna osv. Det skulle rentav bli så
demokratiskt att alla elever också skulle bli lika begåvade.
Det skulle inte finnas misslyckade elever. Ingen högre undervisning
för mera begåvade elever skulle ges, alla skulle gå
grundskolan, nivågrupperna som fanns åtminstone i Finland
en tid slopades efter en tid.
Men
naturligtvis fanns jämlikhetsideologin med långt tidigare.
Feminismen hade ställt sig på barrikaderna för att
kämpa till sig lika rätt för kvinnorna. Och visst
fanns det fog för påståendet att kvinnorna utnyttjades
på många håll, fick lägre lön för
samma arbete osv. Men nu kom också unisexmodet in: man skulle
se lika ut, egentligen skulle det inte vara någon skillnad
på könen. Kvinnorna skulle matchas fram i samhället
och politiken. I förlängningen kom det krav på könskvotering
i politiska styrelser och nämnder på alla nivåer.
Och ett uttryck för jämlikhetsideologin var att man införde
rätten för kvinnorna att bli präster.
Vad
säger då Bibeln? Den verkar ju hopplöst föråldrad.
Den talar om underordning, om att lyda och tåla tom. orättvisor.
- Rom
13:1: Varje människa skall underordna sig den överhet
hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte
är av Gud, och den som finns är insatt av honom.
- Kol
3:18: Ni hustrur, underordna er era män, för så
bör det vara i Herren.
- 1
Petr 2:18: Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all
respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda.
- 1
Petr 5:5: Likaså ni yngre, underordna er de äldre.
Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud
står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han
nåd.
Varför
är detta så svårt? Svaret på den frågan
får vi här i Rom 8:7:
- Köttets
sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds
lag och kan det inte heller.
Följden
av detta är att Bibeln blivit en farlig bok. Om den går
emot det som samhället har funnit vara rätt så måste
den tystas. Kan den inte förbjudas, så kan man förlöjliga
den, dra tvivel över dess ursprung och så göra den
ointressant. Om folk slutar läsa den, så blir den oskadliggjord.
2.
Våra liv
När
jag började arbeta med det här föredraget pågick
dramat i teaterhuset i Moskva. Hundratals människor förberedde
sig på att dö. Tiotals kidnappare utlämnade sig
frivilligt att dö. Vi befarade en ny tragedi i samma anda som
den 11 september i fjol.
För
några veckor sen sprängde en ung man en bomb i en stormarknad
i Finland. Han själv och sex andra dödades, tiotals skadades.
Nästan varje dag hör vi om självmordsbombare i Palestina.
Det
rustas till krig. USA vill ha bort Saddam Hussein med krig, Ryssland
fick nu en ny orsak att trappa upp kriget i Tjetjenien. Vi kan ha
ett nytt blodbad i världen inom kort.
Det
är inte så många som tänker på att tiotals,
kanske hundratals liv släcks varje dag på ett annat,
mer raffinerat sätt. Det är små, oskyldiga människor,
som inte har en chans att försvara sig, som kallblodigt mördas
i sina mammors kroppar och sedan slängs bort som köksavfall.
Och
i andra ändan av livet vill många också sätta
en gräns för livet. Man vill ta saken i egna händer
när människor lider i plågor eller när vården
tycks bli meningslös. Steget är inte långt till
att lösa långvårdsproblemet på det här
sättet. Så gjorde man också i forna tider, när
man släpade gamlingarna till ättestupan.
Vad
är vårt liv värt? Det svarar David på i Ps
139:
13
Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för att jag är så underbart
skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det
så väl. 15 Benen i min kropp var inte osynliga för
dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades
i jordens djup. 16 Dina ögon såg mig när jag ännu
var ett outbildat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok,
de var bestämda innan någon av dem hade kommit.
Men
är det då inte så att Gud själv har gett order
om att ta människors liv? Hur var det med Israels utrotningskrig
vid intåget i Kanaan och delningen av landet under Josua?
Var det så att Gamla testamentets Gud var en grym Gud, medan
vi i NT har en kärleksfull Gud, som inte godkänner dödsstraff?
Vi
måste komma ihåg vad Guds order till Israels folk grundade
sig på. Israel var Guds egendomsfolk, som skulle bevaras åtskilt
från andra folk för att inte beblandas med deras avgudadyrkan.
Gud förbjöd männen att ta hustrur från andra
folk. Ändå avföll folket, och det blev tragiska
följder: krig på krig, fångenskap i Babel, osv.
Det var för att skydda folket mot sådant som Gud utlämnade
de andra folken i Israels händer. Det var i en konkret situation,
och det ger oss ingen rätt att utsträcka denna order till
andra tider och andra platser.
Det
som också är viktigt, är att Guds folk i NT: kyrkan
är en utvidgning av det gammaltestamentliga gudsfolket och
har andliga ramar, med GT:s föreskrifter överförda
från det konkreta till det andliga. Exempel: förbudet
att äta vissa sorters mat har överförts till att
ta avstånd från villfarelse; bestämmelserna om
rening i yttre mening har vi i den formen att vi ska helgas genom
Ordet och bönen; bestämmelserna om sabbat, högtider
och andra fester har fått sin motsvarighet i den kristna kyrkan
och dess gudstjänster. Ingen ska längre avrättas
för att man inte tillhör gudsfolket, men de som inte tror
ska inte ges plats i den kristna gemenskapen. Förbudet mot
äktenskap med främmande kvinnor följs upp i förbud
mot att ha gemenskap med falska lärare.
Sedan
finns en annan sak att begrunda. Gud har skapat allt, han har allt
i sina händer. Vi vet att han en gång beslöt att
utrota allt liv, förutom åtta människor och ett
antal djur. Han har lovat att inte upprepa denna katastrof. Men
hur länge har han tålamod med all ondska som flödar
fram bland människorna? Skulle han inte ha rätt att vredgas
och låta svåra olyckor komma där han finner för
gott inte så att han vill det onda, men han kan låta
det onda tjäna sina goda syften för att föra oss
till bättring. Det ska vi tänka på när vi begrundar
katastrofer av Estoniatyp eller terrordåd som 11.9. Vi ska
inte anklaga Gud för orättvisor och grymhet, men vi ska
veta vår plats och inse att det inte är vi som råder
över livet.
3.
Familjen
Jag
har valt att kalla avsnittet om det sjätte budet för omsorg
om familjen. Det är naturligtvis äktenskapet som i första
hand är i fokus, men äktenskapet har som uppgift att trygga
samhällets fortbestånd och skapa en kärnfamilj,
som kan hålla ihop inför allt det svåra som drabbar
genom det yttre samhällets ondska. Här finns också
en härlig förebild för den kristna kyrkan som Kristi
brud.
Redan
i GT finns bilden av äktenskapet som en bild av Guds relation
till sitt egendomsfolk Israel. Israeliterna var strängt förbjudna
att dyrka andra gudar än Israels Gud. Att bedriva avgudadyrkan
kallades horeri. Israels folk kallas på många ställen
i Bibeln för sköka. Därför har vi också
i Uppenbarelseboken talet om den falska kyrkan som skökan på
vilddjuret.
Att
äkta makar ska hålla ihop är alltså en synnerligen
central sak både i GT- och NT-församlingen. Genom äktenskapsbrott
demonstrerar man avfall från Gud. Dessutom skadar man barnen,
som alltid lider mest.
Men
äktenskapsbrott är inte bara att bryta ett lagligt äktenskap.
Det är lika illa att bryta sig in i ett äktenskap genom
att leva samman med horor eller genom att leva samman sexuellt utan
äktenskap. På samma sätt vet vi att Bibeln på
det skarpaste fördömer homosexuella handlingar.
Just
här har djävulen lyckats slå in starka kilar. Äktenskapets
helgd är borta. Var och en må göra som man finner
bäst. Därmed söndras i första hand gudsrelationen,
och i andra hand också samhällets grundvalar. Läget
i våra västliga demokratier är alltså synnerligen
allvarligt.
Det
som är särskilt skrämmande är de homosexuella
krafternas makt och inflytande. Det finns tydligen hur mycket pengar
som helst att marknadsföra de onormala familjerna och beteendena
i filmer, i TV-serier och via Internet. Och dessutom går man
här in för en helt ny metod: att sätta stämpeln
hets mot folkgrupp över Bibelns klara dom över utlevda
homosexuella förbindelser, så att det rentav ska kunna
bli möjligt att förbjuda Bibeln. Ett helt otroligt perspektiv
i nordiska sammanhang! Men inte alls oväntat för den som
läser sin Bibel och ser vad den säger om de yttersta tiderna.
4.
Hur
skall vi läsa Bibeln?
Första
regeln: Läs Bibeln! Ett stort fel i dagens samhälle
är att man inte vet vad Bibeln säger. Det finns en uppsjö
av förståsigpåare som säger att deras Bibel
inte vet om något förbud mot homosexuella handlingar,
att deras Bibeln värnar om kärleken framför allt,
och att var och en måste leva så som man upplever det
bäst. De ställen i Bibeln som talar om underordning, om
att hålla äkta säng obesmittad och att högakta
det liv som Skaparen har gett oss, dem hoppar man över.
Fienderna
till kristendomen har lyckats bra med att ta bort intresset för
Bibeln. I kommunistdiktaturerna försökte man länge
med förbud. I västerlandet har taktiken varit en annan:
underminera tilltron till Bibeln genom bibelkritik och förakt
för de bibliska värderingarna.
Andra
regeln: Läs Bibeln som det står! Läs som
det står, tro som det står, gör som det står
och du ska få som det står! I dag finns en klar
tendens att omtolka och lägga in egna förutsättningar.
En sådan är kärleksregeln, som läggs som ett
filter ovanpå texten. Men vi måste då komma ihåg
att Gud också är helig. Han kan inte fördra synden.
Det glömmer man lätt i dag. Sedan ska man också
läsa Bibeln naturligt: inte läsa in allegorier eller symbolspråk
där det faktiskt talas klarspråk, precis som man ska
läsa symboliskt där det framgår att det handlar
om drömmar, syner. När Bibeln nämner exempel på
hur kristna gör ska det inte uppfattas som påbud, om
det inte uttryckligen står att det är påbud som
gäller alla. Ex. 1 Kor 11 om hårets längd och huvuddukar.
Tredje
regeln: Låt klara ställen kasta ljus över de dunkla!
Ett annat uttryck: Skrift ska förklara Skrift. Läs Bibeln
som man löser ett korsord. Bibeln har skrivits av många
pennor, men har en enda författare: den helige Ande. När
det gäller lärofrågor finns en luthersk regel, som
säger att varje lära ska ha ett klart grundställe:
sedes doctrinae.
Fjärde
regeln: Låt huvudartikeln kasta ljus över de frågor
som annars är svåra att förstå. Dvs. artikeln
om rättfärdiggörelsen av nåd allena genom tron.
Den regeln kan kasta ljus t.ex. över de svåra frågorna
kring dagens Israel. Om man minns att det endast finns en väg
till Gud, bara ett namn genom vilket vi kan bli frälsta, så
klarnar mycket av det som annars är dunkelt.
2
Tim 3:
14
Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit
överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, 15
och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som
kan göra dig vis, så att du blir frälst genom
tron i Kristus Jesus. 16 Hela Skriften är utandad av Gud
och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse
och till fostran i rättfärdighet, 17 för att gudsmänniskan
skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god
gärning.
|