Bibelskolan (1)

I ett samtal med direktionens dåvarande ordförande Gustav Norrback kom vi någon gång i slutet av 1979 in på hur vi kunde utveckla bibelundervisningen. Den tidigare traditionen med bibelseminarier under ett antal veckoslut hade upphört. Ungdomsverksamheten var livlig, men någon grundligare bibelundervisning i samband med ungdomskörens intensiva övningsweekender var det inte möjligt att lägga in.

Gustav sade sig vid flera tillfällen ha fått frågan ute på fältet, om det inte finns någon bibelskola som kunde rekommenderas åt ungdomar. Några enstaka ungdomar hade genom åren besökt Fjellhaug skoler i Oslo och varit fulla av entusiasm. De ville gärna på allt sätt stöda en egen bibelskola.

Samtidigt hade kortkursverksamheten expanderat och inkräktade ofta på grundkursens undervisning. Ett särskilt problem var hur inkvarteringen skulle ordnas vid kurser som ordnades under terminerna.

Nu riktades blickarna mot det gamla skolhuset. Huset är ett numera skyddat trevåningshus i tegel i hörnet av Korsholmsesplanaden och Strandgatan. Det hade avvecklats från undervisningsverksamheten 1965 när nya skolhuset togs i bruk. Sedan dess hade huset renoverats i olika etapper och hyrts ut, dels som bostäder och dels för daghemsverksamhet och som kvartersskola.

kursgarden
Det gamla skolhuset är det äldsta bostadshuset i tre våningar i Vasa på adressen Strandgatan 21, i hörnet av Korsholmsesplanaden. På 1960-talet byggdes det nya skolhuset längre bort på Strandgatan, Strandgatan 22.

Första våningen fungerade ännu som bostäder för studerande, främst sådana som tidigare varit EFÖ-elever och som nu studerade vid andra skolor i Vasa. Andra våningen stod för tillfället tom. Tredje våningen bestod av en stor och två små bostäder.

Vi aktualiserade frågan i direktionen, som ställde sig positiv till en närmare utredning. Fastighetskommittén fick i uppdrag att grunna på hur utrymmena kunde göras om så att vi kunde få kursinkvartering och en ändamålsenliga undervisningsutrymmen, en riktig kursgård.

Samtidigt inledde vi planeringen av verksamheten. Kortkursverksamheten skulle här få sitt eget centrum. En Bibelskola gestaltades för vår inre syn. Vi hade dock inga förhoppningar om att genast kunna rekrytera så många elever att den kunde bli en riktig grundkurslinje. Vi gick till en början in för tre huvudsakliga verksamhetsformer:

1. Ett antal veckolånga bibelkurser blev stommen i bibelskolan. Till dessa kurser inbjöds vuxenstuderande, antingen för enstaka kurser eller för en hel serie kurser.

2. En del av grundkursens elever anpassade sitt ämnesval så att de kunde delta i dessa bibelkurser som tillvalsämnen. Mellan kurserna ägnade de sig åt praktiska ämnen eller arbetade med självstudier.

3. En kvällsbibelskola startades och riktades till intresserade i närmiljön. Kvällsbibelskolans lärare varierade från gång till gång. Temat var genomgående för hela läsåret. I början behandlades olika bibelböcker med stöd av det finska läromedlet Raamattu tutuksi.

Kvällsbibelskolan, som hölls i Verbum, var välbesökt. Här en bild från det första tillfället 22.9.1981, då vi hade besök av teol.dr Ingemar Furberg från Stiftelsen Biblicum i Uppsala under en veckas kurs, Bibeln och vår tid.
Kvällsbibelskolan, som hölls i Verbum, var välbesökt. Här en bild från det första tillfället 22.9.1981, då vi hade besök av teol.dr Ingemar Furberg från Stiftelsen Biblicum i Uppsala under en veckas kurs, Bibeln och vår tid.

Men hur skulle företaget finansieras? Skolan hade minsann inga pengar i madrassen, snarare fanns ännu resterande skulder från de tidigare byggnadsprojekten.

Gud hade sin planering klar. Helt oväntat blev jag uppringd av riksdagsman Boris Renlund, som undrade om vi har något projekt som vi skulle behöva pengar till. SFP hade en summa till förfogande av de så kallade julklappspengarna, och man ville naturligtvis gärna stöda sådana projekt som kunde ge något igen i kommande val.

Vi beviljades 100 000 mk utan desto vidlyftigare ansökningsprocedurer, och därmed öppnades också vägen för behövliga tillstånd. Även skolans vänner uppmuntrades på detta sätt att ställa upp för saken.

I kursgårdens andra våning placerades verksamhetsutrymmena i tre rum. Det stora klassrummet, som förr i tiden tjänstgjorde som klassrum och festsal, kallade vi Verbum. Bakom detta, avskild med en bälgdörr, fanns hjärtat i bibelskolan: Novum, med plats för femton studerande. Ytterligare fanns Forum med ett litet teologiskt referensbibliotek och TV-hörna.

Tredje våningen ändrades om till ett antal mindre internatrum, med undantag för två små lägenheter mot gården som behölls intakta.

Också första våningens bostäder bibehölls.

Den stora frågan var hur vi skulle få en förbindelse mellan den nya skolbyggnaden och kursgården, något som var synnerligen viktigt för att trafiken till matsalen och skolans administration inte skulle försvåras. Från tidigare fanns en brant ”tjänarinnetrappa” invid portgången som skilde de båda byggnaderna åt.

Erik Kronlund öppnar väggen från kursgårdens "tjänarinnetrappa" för att kunna bygga en övergång till nya skolhuset.
Erik Kronlund öppnar väggen från kursgårdens ”tjänarinnetrappa” för att kunna bygga en övergång till nya skolhuset.

Lösningen levererades av fastighetskommitténs ordförande Erik Kronlund, som såg möjligheter i alla svårigheter. Han planerade in en ny spiraltrappa av metall på den gamla trappans plats och lyckades få den konstruerad så att det blev möjligt att bygga en övergång mellan byggnaderna, och också få ingångar till alla våningar, inklusive vindsvåningen.

(Fortsättning)

2 reaktioner på ”Bibelskolan (1)”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *